Farväl Mexiko
Eftersom jag och Pontus inte fick riktigt samma upplevelse på hajdyket så bestämde vi att unna oss ett till hajdyk, även här med matning. Då den förra dykfirman inte verkade räkna in dykarna under vattnet så bokade vi på ett annat ställe, lyckligtvis för halva priset (= nöjd Pontus/Snål-Ove). Jag fick en dålig magkänsla när vi gick därifrån, speciellt över detaljerna som att vi fick bestämma tid på morgonen själva och att det inte spelade någon roll om det bara blev vi två och guiden. När vi frågade honom om dom matar hajarna så svarade han bara "Ja, jo, nog kan vi väl mata dom om ni vill".
Vi valde klockan åtta på morgonen som förra dyket eftersom man måste ha minst 18 timmar efter dyket tills man får flyga. Väl där så var inte ens guiden i tid men min oroliga mage började ge med sig då vi fått all utrustning och promenerade mot båten. Båten var en skruttig, blå eka och det var endast jag och Pontus samt guiden och en annan mexikan från dykcentret som skulle dyka. På väg ut på havet skar mexikillen upp fisk i grova delar och satte i en hink som han förslöt med en påse. Guiden sa till Pontus att han skulle ge han en bit fisk så han fick mata själv om vi skötte oss, vi kommer nog aldrig få veta om det var ett skämt eller inte. Pappa och Karin, ni visste nog inte hur nära hajarna ni var för båtturen tar endast 3 min från stranden! Den här gången sjönk jag inte heller så guiden fick slita ned mig. Vi satte oss i sanden och inväntade hajarna eftersom han började öppna hinken med fiskdelar. Lika häftigt den här gången, hajarna kom riktigt nära och det fanns en bjässe som uppskattades vara 3 m lång. Det var en annan dykgrupp som satte sig ned en bit ifrån men blev nog ganska avundsjuka på oss som fick vara så nära. Guiden hade endast shorts på sig och inga handskar men han tyckte inte det var några konstigheter då tjurhajar är så harmlösa. Vi är nästan beredd att hålla med honom för idag såg vi på dom som vilka fiskar som helst. På första dyket blev man lite uppskrämd då dom pratade säkerhet och vad man inte får göra under vattnet för att fånga deras intresse. Detta var i alla fall ett mycket bra dyk som varade i 37 min på 27 m!
Idag är det sista kvällen här i Playa del Carmen så vi tänkte äta italiensk middag på våran favoritrestaurang där vi ätit två gånger tidigare. Flyget imorgon går 09.15 så vi har bokat en taxi till klockan sex eftersom vi ska ända till Cancún. Mexiko har varit jättebra, vi fick en dock seg början med katastrofresa och dåligt väder plus sjukdom. Som tur var totalvände det och vi har haft grymt väder och hunnit besöka två öar, se en världskänd DJ på nyårsafton och göra fyra dyk varav två hajdyk. Vi är både överens om att vi kommer återvända för det här landet föll oss verkligen i smaken. På återseende amigos!






Den här bilden visar verkligen hur nära man är, ingen zoom på kameran som är mot kroppen.


Tittut..




Det här hade varit en perfekt annonsbild om han skulle ha lagts ut på blocket! Det som hänger vid ryggfenan är en gps-sändare.

Det här var faktiskt lite läskigt. Guiden gjorde ljud, typ metall mot metall, som för att locka på hajarna då vi hade säkerthetsstopp innan vi går upp till ytan. Mitt från ingenstans kom denna haj och började simma under våra fötter innan den försvann ut i det blå igen..
Kommentarer
Postat av: Pappa Bojje
Härliga tider, vilken fin resa👍 Det hajar jag det att ni är nöjda!
Ha nu en fin hemresa, vi ses på Kallax❤️
Postat av: Kajsa
Jag förstod att det var nått som gjorde att jag stannade i båten 😉
Ha en fin hemresa!! Kram!!
Postat av: Lisbeth
Oj vilken upplevelse att vara så nära hajarna. Nu är det skönt att ni är på hemväg!!!
Trackback