Burj Khalifa















European Beach










Dubai Marina















Gustafsson tre trappor
Värmen håller i sig och himlen ser fortfarande disig ut. Undra om det kan bli sådär dimmigt för att det är så varmt? Idag vaknade vi till en mulen himmel, som dock senare sprack upp, men det är ändå bastu-värme. Vi har hunnit med att prova på två stränder. Hotellet erbjuder gratis skjuts i en ful shuttlebus till Jumeriah Open Beach så den provade vi först. Vit och finkornig sand med indiska oceanens kristallklara vatten. Kul att vattnet har så fin färg då himlen nästan ser grå ut. Vi hyrde två solsängar men jag låg i vattnet 98 % av tiden vi var där, det var för varmt att ligga där uppe. Pontus blev rastlös och skulle leta upp ett supermarket men jag var tvungen ligga kvar i vattnet. Jag lekte med snäckor istället. Vi blev inte så länge där innan vi åkte gratisskjutsen tillbaka till hotellet igen. Jag hade hunnit bränna mig lite men det hade bara varit konstigt om jag inte hade gjort det. Bränner mig alltid, hur jag än gör.
Den andra stranden vi provade på var Jumeirah Beach Park. Skillnaden mellan den här och den första är att en beach park oftast har restauranger nära stranden osv. Den här stranden var också jättefin men hade mycket mer folk. Det var många inhemska där också, kanske för att det var helg. Man fick då aldrig ha sin egen lilla badpöl i vattnet i alla fall, dom far runt överallt och skriker och stänker vatten som om dom vore 5 år. Hade varit kul att höra vad dom skriker. Nu de senaste dagarna har jag legat under parasoll vid hotellpoolen men det är nog varmt det också.
På kvällarna har vi utforskat staden lite. Vi börjar komma in i skytrain-andet lite mer så en dag for vi in till Al Rigga, ett litet ställe med en gata där man kunde strosa. Vi valde en indisk restaurang men valde ändå ris och kyckling. Alltså portionerna i det här landet.. riset och kycklingen kunde ha minskat Afrikas hungersvält med flera procent. Vissa gånger brukar vi dela på en portion. I alla fall om vi köper i alla food courts, där brukar dom ladda på. Food courts finns i alla gallerior som vi har varit in i, praktiskt. För några kvällar sedan åkte vi ut till Dubai Mall Outlet för att fynda men det var bara jag som kom hem med påsar. Igårkväll for vi ut till Mall of the Emirates och kikade runt. Helt sjukt, innuti gallerian finns Ski Dubai, ett vinterland där man kan åka skidor och lite allt möjligt. Vi kan alltså åka skidor i ett ökenland.
Vi har hängt en hel del på The Huddle som är hotellets egna sportbar. Hotellet har serveringstillstånd också vilket inte är allt för vanligt i Dubai. Haha vi såg en gubbe där som vi såg tidigare vid poolen som ser exakt ut som han i Gustafsson tre trappor. Vi hoppas på en bra bild innan semestern är slut. Nu ska vi gå mot restauranggatorna närmast oss, det finns en bra kinarestaurang där. Hörs!






















Burj Al Arab
Tre dagar efter ankomsten var min 22-årsdag. Dubai har världens enda sjustjärniga hotell, Burj Al Arab, så det skulle ju sitta fint med en lyxmiddag på födelsedagen. Jag fick äran att ringa och boka bord och det känns fortfarande ovant att alla här oftast är bättre på engelska än en själv. Precis innan samtalet avslutades uppmanade kvinnan oss om hotellets dresscode. Det jag kunde konstatera var att vi behövde besöka en galleria. Snabbt.
Vi låg vid poolen några sista minuter innan vi duschade och började promenera mot stationen närmast oss. Vi hade promenerat dit tidigare så vi visste att det bara skulle ta en kvart. Det vi inte tänkte på nu var att solen fortfarande var uppe och att det är varmt. Jag brukar aldrig vara en supersvettare men nu riktigt rann det efter ryggen. Så fort man gick utanför ett hotell eller supermarket gick man extra sakta för att det kunde komma en AC-pust. Vi hittade två busskurer där ena hade AC. Men såklart gick vi ju bara in för att kolla på kartan 5 min. Helt söndersvettade tog vi rulltrapporna till det skytrain vi skulle med. Destinationen var Dubai Mall, världens största galleria.
Man hinner aldrig kolla igenom allting på en dag, det är trots allt över 1200 butiker. Vi fann det vi letade efter; ett par läderdojjor och ett par svarta finbyxor åt Pontus. Han såg det som en maskeraddräkt. Hemma på hotellet igen var det bara att duscha igen, vi skulle vara på Burj Al Arab 21.30. Vi unnade oss taxi den här gången men det är ändå sjukt billigt här. Startavgiften brukar ligga på 6 kr. Väl där fick vi lämna reservationsnumret till en vakt innan vi ens fick komma in på området. Personal öppnade taxidörren och innanför entrédörrarna kom det en asiatisk kvinna i blå sidendräkt med gulddetaljer och hälsade oss välkomna. Vi skulle ta rulltrappan mot hissarna. En annan kvinna bakom en guldig disk hälsade oss välkomna och visade oss in till hissen som hon styrde med en fjärrkontroll. Våning 27 skulle vi till, restaurangen hette Al Muntaha. En ny kvinna mottog oss där uppe och eskorterade oss till vad vi trodde var restaurangen men som var hotellets skybar. Vi satte oss ner och kände oss lite tvungna att beställa något. Kostympojken rekommenderade en drink som hette picnic så vi körde på den. Känns lite ovant då folk skjuter in stolen åt en och ler som en läskig porslinsdocka samtidigt som dom överanvänder "sir", "ma'am" osv. Drinken och de karamelliserade nötterna var det godaste jag hade smakat i drink- och nötväg.
Kvinnan som eskorterade oss tidigare följde oss till bordet som låg på samma våning. Tyvärr inget fönsterbord men vi såg ut över hela staden i alla fall. En mörkhyad man presenterade sig och sa att han skulle vara vår värd för kvällen. Kinkiga som vi är tog vi vatten då vi varken dricker vin eller champagne, som han så fint föreslog då det var min födelsedag. En stissig brödkorg togs in och dom placerade själva ut tygservetterna i knäna på oss. Jag ville bara skratta då jag kollade på Pontus i backslick och allt runt om som skulle vara så dyrt och lyxigt. Det kändes som att vi hade plankat in någonstans där vi egentligen inte fick vara. Efter brödkorgen kom första fatet in. Det var en förkrympt kycklingbit med minitärningar av vad som smakade som rödbeta. Någon miniruta med ost också. Hade man andats för häftigt hade allt blåst ner på golvet. Nästa tallrik var anka-någonting med krispigt ankskinn. Från en kanna hällde han ner någon slags sky, vi vet dock inte vad det var då han tog ungefär 1 minut på sig att bara säga såsens namn på franska. Det smakade inte särskilt gott men det var tur att den här förrätten också verkade vara förkrympt. Ju mindre det är, desto lyxigare. Huvudrätten kom sedan äntligen in. Jag tog kycklingbröst med pasta och Pontus en köttbit med stekt potatis på sidan om. Jäääättegott. Min rätt var dock nästan utan pasta, det var mer ett litet spår av pasta i dekorationen runt om kycklingen. Jättegott i alla fall. När vi var klara kom personalen och skulle önska mig grattis på födelsedagen så jag fick en ros och en hel tårta. Gratis!
Våran eskortkvinna tog oss till baren igen där vi fick ett fönsterbord. Jag provade en ny drink (jättegod den också) och Pontus fick några öl innan vi kom på att vi inte var några rikemansungar som kunde köpa hur mycket som helst. Vi provade toaletten innan vi gick också, sjukt lyxigt. Mycket krussiduller med gulddetaljer. Vi tog en taxi hem och gick på rummet direkt, mycket intryck så vi var helt slut. Tårtan provades i sängen men den var inte så god. Den smakade sur choklad. Något som var ganska kul att höra var då våran värd på Al Muntaha berättade om utetemperaturen. Just då, 22.00, låg den på 40 plusgrader. Det innebär att det är kring 50 på dagen. Fränt.




















Förenade Arabemiraten, Dubai, Bur Dubai
Nytt land, ny stad. Vi fick veta av en slump idag att det ingår internet, dock via sladd, på rummet. Hade varit kul att få veta för en vecka sen då det stod dyra internetpriser på alla skyltar. Resan hit var i alla fall bra om än lite långdragen. Vi rullade från Boden 08.00 och satt en stund på kallax utan öl, serveringen startade naturligtvis inte förrän 11. På planet fick Pontus beställa sin efterlängtade öl men precis då han ska sprätta den kommer flygvärdinnans chef och tar tillbaka den. Det var ju trots allt en halvtimme kvar innan klockan slog 11.
På arlanda hämtade vi våra väskor och checkade in dom på nästa flyg mot Dubai, med mellanlandning iIstanbul. Vi växlade till oss några dirham, Dubais valuta, innan vi satte oss på donken för lunch. Jag fattar det inte, så fort jag kommer till arlanda vet jag inte alls vars jag ska gå. Alla andra verkar veta exakt vars dom ska även om dom aldrig varit där tidigare. Undra om det är något som kommer med födseln, genen där man hittar på arlanda. Tur jag kan följa efter Pontus. Efter säkerhetskontrollen kunde vi äntligen sätta oss på Oleary's och få våran första serverings. På stockholmsplanet hade vi ingen fönsterplats och inte på det här planet heller. Även den flygresan gick bra och vi skyndade oss av då vi landat i Istanbul. Middag på burgerking och en serverings på heroes. Efter några promenader på flygplatsen kunde vi äntligen sätta oss på sista planet mot Dubai. Ingen fönsterplats där heller men då dörrarna stängdes kunde vi breda ut oss på tre säten var. Pontus sov som en gris och jag höll på att frysa ihjäl.
Dubais flygplats känns ungefär som den i Bangkok. Stor. Grymt stor. Vi hann raketkissa innan vi sprang mot passkontrollen som alltid innebär kö, jag tror vi var först där av dom på vårat flyg. Väl där var köerna redan milslånga, fulla av mustaschmän i vad som såg ut som luciaklänningar och nattlinnen med torrspruckna hälar i slitna flipflops. Vi fick köa 1,5 timme så efter det sprang vi till taxfreen och handlade enbart alkohol. Det går ju inte att köpa här då det är förbjudet att sälja i affärerna. En kvinna i rosa sidenslöja körde taxin till hotellet och vi kom in i rummet efter 04. Jättetrötta gick vi och la oss direkt men vi var så trötta att ingen av oss kunde somna. Efter ett par timmar lyckades vi äntligen somna och klockan ringde 09 så vi skulle hinna med frukosten. Båda small av igen för vi blev väckta av personalen kl 12 som sa att frukosten var stängd. Men det var lika bra, vi behövde sömnen. Fortfarande i nattmössan tog vi hissen från sjunde våningen till den ovanför, takvåningen. Det första man möttes av då man öppnade dörren var värmen. Gud vilken värme. Jag ligger mest i vattnet och guppar medan Pontus flyter bort i solstolen. Det är som alltid med andra ord.
Ramadan pågick fortfarande då vi kom hit vilket innebar att nästan alla restauranger var stängda. Det enda som fanns att köpa på hotellet var en lunchbuffé som fick bli våran frukost den första dagen. Maten var jättegod dock, lite speciell med friterad fisk och kalopsgryta men mmmm vilken efterrätt. Det fanns fullt i tårtor men ingen hade tagit så jag vågade inte ta. Men allt det andra var jättegott. Frukosten har vi nu provat på en vecka och den varierar. Fräsch frukt och rostade mackor med konstig marmelad finns alltid men ibland lyxas det till med pannkakor. Bruna bönor och sådant gift brukar vi springa förbi så fort vi kan.





