Denna "vattenfestival" som skulle vara igång under våra dagar i Bangkok visade sig vara det thailändska nyåret. Amerikanen som informerade oss om vattnet hade delvis rätt då alla nu sprutar vatten på allt och alla. Vi har fortfarande inte gått ut på gatorna ännu så vi får se hur dyngsura vi kommer vara. Har man otur blir man inkletad i vitt, vattenblandat barnpulver.. det hade någon betydelse som lycka och renhet.

Igår tog vi det lugnt, tacos fick bli middagen igen och kvällen bestod av gotta och sällskapsresan. Jag och Pontus vaknade 07.30 idag så vi är lite trötta nu. För ett tag sedan kom vi upp från poolen på våning 7. Haha, alltså gud vilket lyx att ha pool där man bor. Vi låg bara där under en timme så vi inte skulle bränna oss. Det gör ont att bära ryggsäcken på en bränd rygg. Men då tänker väl ni: De ska ju ändå inte bära ryggsäckarna? Jo, det ska vi! Igår bokade vi bussbiljetter till Laos! Imorgon går bussen ganska tidigt och enligt turistinformationen ska det ta ca 14 timmar. Då räknar vi med ungefär 20 innan vi är framme. Så det kan gå egentligen, innan vi for hade vi aldrig planer på att besöka Kambodja eller Laos. Oplanerat är alltid bäst :)

Josefin (en nära kompis för er som inte vet vem hon är) åkte hit till Bangkok igår så vi får se om vi får tag i dom ikväll. Läser du, Jossi, eller Henrik kan ni ta det som en efterlysning, vi måste hinna träffas innan vi far med bussen! Annars våldgästar vi erat hotell. Hittar vi inte igen våra bodensare kanske vi far till Khao San Road i alla fall och kollar läget. Som sista kväll i Bangkok måste vi ju gå ut :) Då kanske vi kan sova på bussen morgonen efter. Nu ska vi hitta någon lunch innan vi beger oss ut i vattenkriget. Hoppas vi klarar oss torra.. pussadjö.

Gårkvällen var trevlig, vi fyra gick ut och blev visade till deras favoritpubar. Vi var väl hemma kring 03 någon gång och alla somnade direkt. Lite halvslitna idag men med några äggmackor i magen var vi redo för dagens shopping! Vi klarade oss felfritt utan våran guide idag med alla skytrain osv. Med händerna fulla i påsar promenerade vi till affären och handlade inför dagens middag; tacos. Mmm, det smakade exakt som hemma. Ännu en jobbig matkoma.

Ni har väl redan antagit att vi är vid liv, men vi har kunnat strosa runt i Bangkok i flera timmar utan att veta att det utfärdats tsunamivarningar. Något skalv har vi inte heller märkt. Alltså, ingen behöver vara det minsta orolig då vi befinner oss i Bangkok :) Det hade varit ett litet jobbigare läge om vi fortfarande befann oss Indonesien på Gili.. såg även nu att dom tagit bort tsunamivarningen. Alla nöjda och glada.

Ikväll blir en lugn kväll. Vi har skafferiet fullt i popcorn och chips som kommer attackeras så fort vi blivit mindre spymätta. Morgondagen är oplanerad, det mesta av affärerna är stängda imorgon p.g.a. en vattenfestival. Alla springer runt med vattenpistoler och blöter ner folk så vi får se om vi ens går ut. Tur vi har våran vattentäta dykväska annars. Nu ska vi ha onsdagsmys, adjöss på er!

Äntligen är vi i Bangkok hos Denise och Oskar! Kan inte sluta tänka på filmen Baksmällan 2 sen vi kom hit, därav rubriken. Båten och taxifärden mot Lombok igårmorse gick hur bra som helst, likaså propellerplanet mot Surabaya. Väl på Surabaya checkade vi in bagaget och fick kommentaren "your flight is delayed to 20.45". Alltid är det någonting.. flyget var alltså sex timmar försenat.

När vi hade stämplat passen kom vi till den internationella terminalen, till våran förvåning fanns det knappt en butik. Det fanns en skitdyr restaurang och en lite billigare som vi åt både lunch och middag på. Att sitta där i flera timmar var ingenting som verkade särskilt roligt så vi la in passen i pant och strosade runt i terminalen för inrikesflyg. På starbucks köpte vi dyrt kaffe och juice enbart för att få använda deras internet och meddela folket om förseningen.

Flygresan hit gick också bra, men gud vilken stor flygplats alltså! Tur det finns rullband man kan gå på som påskyndar allting. Vi stämplade passen, hämtade väskorna och hoppade in i en taxi. Taxichauffören med bristfällig engelska hittade knappt hit så vi fick stanna ett flertal gånger innan Pontus fick låna en telefon på ett hotell. Kl 02 kunde äntligen Denise öppna dörren åt oss och vi fick somna på den färdigbäddade luftmadrassen på golvet. Det är skitfint här, riktigt fräscht. Vi låtsas att vi bor här nu :)

Denise har varit våran guide idag och visat runt oss i olika köpcenter och hur man tar sig via skytrain. Thaimat fick bli lunch och stuvade makaroner med egna köttbullar till middag. Nu är vi alla i matkoma och väntar på att Oskar ska sluta jobbet så vi kan dra ut och ta några serverings. Sist vi var i Bangkok såg vi enbart Khao San Road vilket är väldigt lortigt, här är det mycket fräschare och finare. Nä, nu ska vi göra oss i ordning. Bangkok är då lika kul som vi kom ihåg det! Hörs.

GOTT NYTT ÅR! Igen. Nytt år, det känns helbra. Hoppas det kommer bli ett lika grymt år som 2011. Vi har hunnit med en hel del det här året.. vi har hunnit till Stockholm två gånger. Peace and love-festivalen i Borlänge. Pontus hann börja och sluta ett jobb. Jag fick fetaste semesterersättningen jag kunde tänka mig. Pontus lyckades sälja sin cross vilket tycktes vara omöjligt. Vi hann påbörja våran sydostasien-resa och jag fyllde 20 år. Äh, det går att räkna upp hur mycket som helst.

Vi bestämde oss för att följa med dom andra två svenska paren till Koh Phangan och fira in det nya året, alla ska ju trots allt till den där ön.. där åt vi middag och spökade ut oss med neonfärg. Tur vi hade oviktiga kläder på oss :) jämfört med juldagens full moon party så var detta en helt annan sak. Det är folk överallt. Den som inte led av klaustrofobi innan skulle få göra det nu. En hel strand fullproppad med flera tusen människor, man kommer knappt fram. Men det var kul, det fanns även massa olika grejer man kunde testa på. Eldhopprep, vattenrutschkanor osv. Tolvslaget stod vi i sanden som frågetecken och undrade när det var. Vi passade på att skrika flera gånger, alla hade olika klockor haha.. till slut började fyrverkerierna. Alltså åååh, hur maffigt tror ni inte det var? Jag har aldrig sett så mycket raketer. Skithäftigt var det, man blev helt frälst. Avslutningen fick bli några fyrverkerier som såg ut som glitterregn om ni fattar vad jag menar. Glitterregnraketer fast hundra gånger värre. Det var glitter som regnade ner över hela himlen hur länge som helst, åååh jag älskar raketer. Wiiiih!

Båtturen hem var inte det lättaste. Lugn faster, det var ingen båt som kunde bli överfylld! Det skulle gå massa speedboats varje timme, men när vi kom till piren.. hela stranden skulle hem samtidigt verkade det som. Vilket kaos. Det var ingen struktur någonstans, jag hatar sånt. Ingen vet någonting och ingen är brydd i att ta tag i det. Vi kom oss hem i alla fall efter att ha trängt oss hur mycket som helst.. Pontus somnade nästan direkt och jag firade in Sveriges tolvslag vid datorn! Snart bär det av mot Kambodja, resan är beräknad att ta över 30 timmar.. WOHO, tagga buss!

Godmorgon. Igår vaknade jag av att magen hade sagt upp sig så jag låg inne på rummet i flera timmar och sprang till toaletten var femte minut. Stackars Pontus, Sveriges mest rastlösa man, fick försöka roa sig själv och det var inte lätt. Till slut började magtabletterna verka så vi gick ut och åt en tidig middag, ris och kyckling. På kvällen tänkte vi ta det lugnt med tanke på att det vankades nyårsfirande dagen efter.

Så blev det givetvis inte. Vi satte oss utanför rummet och tänkte blogga, Pontus med en påse salta pinnar och jag med en påse saltade cashewnötter. Då går det förbi en svensk som Pontus börjar småprata med, senare kommer hans tjej. Dom var från Falköping och väntade på ett annat par. När dom andra, från Stockholm, kom så var ju vi tvungna att följa med. Vi hängde på stranden ett tag innan vi gick till någon bar, senare till något dansgolv och till sist nattkäk donken. Klockan halv 4 kom vi hem och nu har vi vaknat. Alla dom där ska till full moon-partyt på Koh Phangan ikväll så vi är lite kluvna för hur vi ska göra. Biljetterna dit är rätt dyra så det hänger på det.

Det har väl inte hänt så mycket mer än det. Nyårsafton till ära så vill jag göra en hyllning till bland det bästa jag vet. Jag pratar om att tvätta händerna. När man har varit ute, kanske ätit, kanske åkt någon båt, skakat händer, varit på offentliga toaletter osv.. att sedan komma hem, öppna en helt oanvänd hotelltvål och tvätta händerna så mycket man vill.. åh, vilken känsla. Man riktigt känner, och ser, hur alla bakterier bara dör och försvinner. En bonus är ifall händerna luktar gott sen, jag brukar tvinga Pontus att lukta. Ska vi äta hamburgare kan jag inte ens ta ett pommes utan att tvätta händerna först. Undra om jag fått det mest efter pappa, han som inte gillar smuts åsådär.

Vi kommer förmodligen inte orka blogga något ikväll efter firandet så vi skriver nog imorgon innan vi far iväg :) ha en bra nyårsafton alla där hemma! GOTT NYTT ÅR!

Wiiiih, tre dagar tills vi passerar Thailands gräns mot Kambodja! Vi räknar bara ner dagarna i princip, vi vill se något nytt. Idag hyrde vi en moppe, haha det har nästan blivit rutin. Med moppen körde vi runt halva ön till ett ställe som hette Nathon. Där passade vi på att ta passfoton till visumet i Kambodja. Hahaha, gud, Pontus började och fotografen sa direkt "NO SMILE! NO SMILE ON THE VISA" lite hotfullt. Så nu ser det ut som ett sånt där kort som visas i efterlyst. "Har du sett den här mannen och kvinnan? Ring oss, 08-702 00 90". Ni får se en bild sen..

Nu sitter vi utanför vårat rum och äter pringles. Inte riktiga givetvis, en kopia. Det är rätt trevligt faktiskt, vi sitter på första parkett för att se på flygplanen. Rätt snyggt då det är mörkt. Om ett tag ska vi gå och unna oss middag på Pizza Hut. Vi passar på nu och fettar runt lite kring nyår då det ska bli ändringar på det sen. Något jag tycker är svårt att att avstå från läsk på restaurangerna, speciellt då det är lika billigt som vattnet. Dricker vi läsk varje dag i ett halvår lär vi nog få pisk från tandläkaren så vi ska dra ner det till helgerna åtminstone. Vi behöver nog ett lycka till.

Imorgon har vi inget inplanerat. Det känns rätt tråkigt att skriva här också när vi inte gör något speciellt. Det blir lite "hej, idag har jag gått på toa 3 gånger, pontus gick 4". Blir vi så konstiga får ni gärna säga ifrån. Vi är i alla fall nöjda med Thailand och alla våra resmål. Det ställe vi är minst nöjda med är Hua Hin men det har nog att göra med Pontus magsjuka. Annars så besökte vi ju två grottor där, det är kul att ha gjort. Favoritresmålet då.. jag fastnade nog mest för Koh Samet och Koh Chang. Öarna ligger nära varandra så dom är rätt lika. Koh Samet är lite mindre än Koh Chang och därför var nog det lite mysigare. Pontus, pubälskarn, tyckte om Koh Phangan väldigt mycket, hade det inte varit för det dåliga vädret hade jag nog också gillat det stället lika mycket. Totalt har vi besökt elva platser, rätt okej. Det var allt för oss, adjöss! ♥

Standardfrågan vi får varje dag är ifall vi är på en "honeymoon", speciellt om man går förbi affärer där de skräddarsyr klänningar/kavajer. Det är ingenting för oss! Då har jag fått det sagt. Det är irriterande.

Idag testade vi stranden, 15 minuters sol hann vi suga i oss innan cirrocumulus-molnen tog över hela himlen. Det är ett rätt vanligt fenomen på de här tre öarna har vi märkt. Det kändes inte så kul att ligga kvar under molntäcket så vi gick en promenad, köpte lite gott på donken och gick hem och duschade. Efter det satte vi oss här utanför och lyssnade på musiken ur datorn (eller det enda som hördes var alla flygplan som flög förbi). Middagen fick bli på den svenska restaurangen. Många tycker nog det är lite konstigt att man flyr till allt det svenska då man är i Thailand, MEN, då vi inser hur länge vi ska vara borta så känns det lite ont i mitt korv-och-stuvade-makaroner-hjärta.

Middagen fick bli just det, falukorv med stuvade makaroner. Till det tog Pontus en liten vatten och jag två glas mjölk. Alltså, jag är ju en expert/fantast på den där maträtten så jag kan säga direkt att det inte smakade som hemma. Det tyckte dock Pontus men det var faktiskt riktigt gott! Vi vet inte om våra magsäckar har krympt eller om dom bara varit utan sådan kost ett bra tag för båda hamnade i någon slags koma. Då talar jag om en koma som är värre än paltkoma. Vi satt där helt tysta, helt likgiltiga och stirrade in i varsin vägg tills dom bar bort tallrikarna. Vägen hem var lika jobbig, jag var inte ens sugen på godis efteråt. Nåååja, det var våran middag.

Nu har vi även biljetter till nästa destination! Dagen efter nyårsafton bär det av mot Kambodja, Siem Reap. Det ska bli skitkul med något nytt, båda är heltaggade. Jag vill speciellt se allting från Pol Pot och de röda khmererna, riktigt spännande. Imorgon har vi inte planerat något speciellt, kanske hyr vi en moppe? Jag vill jättegärna se på thaiboxning här men det var verkligen jättedyrt.. vi väljer istället att lägga pengarna på något annat, kanske ett par dyk! Koman är fortfarande kvar så nu tänkte vi smälla av i sängen. Hörs imorgon!

Nu är det såhär, jag skrev det där inlägget igårkväll men då dog internet. Jag orkar därför inte ändra om hela texten eftersom att tidsformen är helt fel. Dåså!

Godkväll! Ja, nu har vi åkt vidare, närmare bestämt Chaweng. Det är det populäraste stället här på Koh Samui så vi tänkte att det vore kul på nyår. Vi hittade ett rum ganska snabbt, det ligger precis över våran budget men då får pappa och karins julgåva sponsra lite till det. Det är jättefräscht och STORT. Typ som våran lägenhet, man kan ju ha värsta dansgolvet! Pontus mätte upp rummet till ca 35 kvadrat.

Efter att ha installerat oss på rummet gick vi ut för att kolla in läget här i centrum. Det är mycket mer som en stad här än på Koh Phangan, mer trafik och shopping osv. Pontus fyndade ett par flipflops (haha bådas försvann under full moon partyt, konstigt..) och jag ett par örhängen. Sedan var det dags för middag, det är faktiskt väldigt dyrt här, det kom som en överraskning. Thaimat som brukar kosta kring 50 bath låg nu på minst 100. Men vi hittade ett klipp där all thaimat kostade 90 bath. Nog för att vi förstod varför då vattnet kostade 50 (som normalt kostar en tia) men det fick duga. Själva restaurangen var jättefin, jag kände mig inte alls välkommen. Där kom vi in, i dagens reseklädsel och oduschade. På borden stod det vinflaskor med jättestora vinglas och där kommer jag med ett full moon-linne.. det måste väl ha sett ut som att jag kom direkt från partyt.

På promenaden hem såg jag en svensk restaurang där det stod "falukorv och stuvade makaroner" på menyn.. nyårsmiddagen är alltså redan fixad! Eller om vi tar det någon dag före, det kanske inte är så stissigt att äta korv och makaroner på nyårsafton :) Nu ligger vi båda i sängen och försöker andas. Tidigare har det inte alls varit något problem att ha ett rum med enbart fläkt. I detta rum har vi två och allt är bokstavligen kladdigt. Man kan typ lägga fjärrkontrollen till tvn på Pontus bröst utan att den ramlar ner. Allt är så fuktigt och det blir ännu värre då värmen aldrig försvinner.. vi tror det har att göra med att rummet är direkt i solen på dagen. Ajja, vi överlever. I alla fall om vi ställer klockan inatt för att dricka några liter vatten, annars lär vi båda vakna totalt uttorkade på morgonen.

Något som är lite irriterande faktiskt är att flygplanen flyger precis ovanför huvudet här utanför. Flygplatsen ligger väl bara någon kilometer bort så varje gång tror jag det är nåt krigsflygplan som vi såg på Koh Samet.. det låter verkligen skithögt ibland då dom är så sjukt långt ner.

Det var allt för oss ikväll, här är några halvdåliga bilder, glömmer som bort att fota ibland.. godnatt på er! Förresten, är det konstigt att använda enbart en arm till deodoranten? Jag tänkte ta en raggardusch och rollade mig först under vänstra armhålan, med högerhanden. Sedan vidare till höger armhåla, fortfarande med samma hand. Är det fler som gör så? Han tyckte det var det konstigaste han sett i år hahah..

Hoppas alla har haft en riktigt god jul!

Igår var vi på det berömda full moon partyt! Aningen överskattat, precis som vilken kväll som helst här på koh phangan. Men det var kul :)

Imorgon checkar vi ut kring 11 och tar båten över till grannön, Koh Samui. Där har vi tänkt spendera resten av vår tid i thailand innan vi åker vidare mot Kambodja.
Vädret här är inte alls bra, det är mulet och storm varenda dag.

Ikväll blir det en lugn kväll med en beckfilm och lite gotta! Nu för tiden har vi bara en mobiltelefon som fungerar, vi skriver numret senare. Nu ska vi iväg och köpa båtbiljetter, hejdå! Förresten, det är Pontus som skriver, det hör inte till vanligheterna :)

GOD JUUUL! Och grattis till dig Ingemar (min mosters karl) på födelsedagen!

Igår steg vi upp tidigt för att åka iväg till vårat fina hotell. Det är jättefräscht här, knappt några djur eller nå. Poolen är fin, även om nästan alla solsängar är spruckna. Efter att ha checkat in stället for vi ut och åt frukost sedan la vi oss vid poolen. Vi träffade sex killar från Sollefteå, heltrevliga. Dit blev vi även inbjudna på kvällen så kring åtta på kvällen promenerade vi till deras rum. Här dricker man inte några flaskor öl eller cider, här dricker man "buckets". Det är hinkar i olika storlekar som man fyller med olika godsaker. Standardstorleken på en sådan hink är väl lite mindre än en sån hink man har på stranden och bygger sandslott med, kanske kring en liter. Eftersom att dom var sex killar så köper dom den mest ekonomiska: en skurhink på tio liter. Det ser rätt sjukt ut att dricka med sugrör direkt ur en hink. Men vi hade skitroligt i alla fall, kvällen avslutades på stranden där dom flesta hänger!

Såå, julafton idag. Det första jag gjorde på morgonen var att öppna en påse juleskum med polkasmak. Det var en god förrätt innan frukosten, som bestod av pommes, vid poolen. Där kunde vi dock inte ligga nå länge för nu öser regnet ner. Kul julaftonsväder.. det finns inte så mycket att göra nu då det regnar så vi ska ta det lugnt ett tag innan vi unnar oss en lyxig julaftonsmiddag. Det var väl det mesta vi har gjort, ni får se lite bilder istället.

Hoppas alla får en bra julafton för det tänker vi ha! GOD JUL PÅ ER!

Ja, det säger ju sig självt. Ikväll har vi varit på våran favoritbar som vi var på igår. Vi köpte båda varsin öl och det historiska med det hela är att jag har druckit min första, hela ölflaska. En tiger, helnöjd! Pontus sa grattis och skakade hand med mig. Efter det spelade vi biljard och Pontus spelade en gång med någon annan. Av någon konstig anledning vill dom alltid utmana honom och inte mig.. jag ser väl för farlig ut. Det kan inte vara något annat.

Det där med popcornen då. Varje gång man beställer något kommer dom in med en pappersskål med popcorn, skitgott tycker vi. Det verkar även personalen uppfatta för dom kommer in med nya pappersskålar hela tiden. Vi hade såklart inget emot det men när dom kom in med åttonde laddningen till mig, då Pontus spelade biljard, så gick vi sen. Störtfin bar det där, hade jag ägt en själv hade den sett exakt ut sådär.

Dagen har inte varit så händelserik annars, vi körde till Haad Rin Beach med våran sverige-moppe som går i gult och blått. Två gånger. Pontus har roat sig med att testa sina simfötter. När han kom tillbaka till hyddan ser han asnöjd ut med en stor snäcka i handen. Den hade han alltså fyndat på botten. Vi har som mest försökt få tiden att gå här innan vi kan ta oss till det fina boendet med pool. Hyddan blir bara mer och mer fylld av myror. Och dom här myrorna är snäppet värre än myrorna som fanns i sängen på Ao Nang. Vissa har t.o.m vingar, dom är värst. Som tur är befinner sig dessa på golvet med inställningen att frakta ut döda insekter så fort och så mycket som möjligt.

Ni är nog inte så sugna på att höra våra analyser av myror så därför säger vi godnatt för ikväll. Imorgon ställer vi klockan för att byta boende och där kommer vi tyvärr inte ha något internet. Vi ska försöka ta oss till någon restaurang med internet så vi kan uppdatera åt er! Morsning korsning!

Nu är vi framme! Imorse tog vi färjan som tog precis två timmar. Jag blev inte sjösjuk den här gången så jag läste i Pontus Zlatan-bok. Den verkar helt okej. För övrigt så har jag läst ut Patriks bok som vi fick låna, Frank Anderssons bok "Sanningen om lögnerna". Jag visste ju knappt vem han var men den var väl rätt intressant. Han var lite wild and crazy om man säger så. Nåja, väl framme på Koh Phangans pir stod thaiarna som gamar och försökte paxa så många turister som möjligt till deras taxis. Vi brukar alltid skita i alla som sliter i en men den här gången kollade vi faktiskt i några broschyrer och i en karta. ALLA har sagt att det är skitsvårt att hitta boende här och att allt är svindyrt vid jul och nyår. Vi hittade ett rätt billigt men den låg väldigt långt bort från Haad Rin Nok stranden där vi ville bo.

Det är en svensk som äger den här bungalowbyn. Rätt mysiga hyddor men taket sitter inte ihop med väggarna speciellt mycket, dvs att vilket djur som helst förutom björn kan ta sig in i dom gliporna. Förutom det så är det rätt okej, vi bor i princip på stranden och dom har gratis biljard, internet och varmvatten. Vi tog tre nätter och hyrde en moppe efter det. Moppen styrde vi mot Haad Rin och det såg helmysigt ut där. Vi tänkte att det skadar ju inte att leta boende nu så vi gick runt ett tag. Tror ni det var fullt överallt? Nej. Tror ni det var dyra priser överallt? Nej igen. Det är näst intill samma priser som vanligt, men den här gången var vi ju faktiskt ute efter något finare. Far- och morföräldrarna har gett oss en finfin slant i julklapp som vi ska spendera på ett fint hotell. Vi hittade ett fint ställe med ac, balkong mot POOLEN (LYYYYX?!), minibar och jättenära stranden. Där bokade vi in oss 3 nätter med start dagen innan julafton. Det betydde att vi sticker en dag tidigare från den svenskägda hyddan, gud vad skönt. Enda nackdelen är att dom inte har gratis internet så då blir uppdateringen dålig.

Middagen ville vi äta på Haad Rin så vi körde tillbaka dit på kvällen. Vi kollade runt litegrann och hittade en liten restaurang. När vi hade bläddrat igenom halva menyn känner jag att mitt hjärta stannar. Vad tror ni stod på menyn? "SWEDISH FALUN SAUSAGE WITH MACARONIES", aaaaaaaaaaaaah falukorv med stuvade makaroner, dit sprang ju jag in direkt. Då vi ska beställa säger kvinnan "tyvärr, vi har inte fått in någon falukorv". Hela min själ kändes grå efter det där. Men jag ska minsann gå dit innan vi far härifrån och kolla om dom inte fått in lite falukorv. Det hade ju varit rena drömmen. Efter middagen begav vi oss tillbaka, satte oss på en bar där dom bjöd på gratis popcorn. Vi åt två skålar, jag tror nog vi har glömt hur gott det är, hemma åt vi det minst tre dagar i veckan. Kvällen avslutades med biljard och nu ligger vi i våran hydda. Eller jag ligger i sängen, Pontus går runt och massmördar myggor. I natt ska vi ha en myggspiral tänd på golvet (betonggolvet alltså, vi tänker på brandrisken!).

Imorgon får vi se vad vi gör, förhoppningsvis lite mer biljard. Och lite sol förstås, idag har det varit helmulet men det har varit rätt skönt. Nu ska jag läsa några sidor om Zlatan innan vi ska sova. Det blir bara en bild ikväll, har vi nära till stranden eller? Godnatt folket!

ÄNTLIGEN har vi tillgång till internet. Det har hänt en hel del sen vi skrev sist. Nu är vi på Koh Tao och planerar att åka vidare för julfirande på Koh Phangan (grann-ön). Bredvid Phangan ligger Koh Samui där vi ska rikta in oss på nyårsfirandet!

Såå, det är väl lika bra att dela upp det hela. Dag 1, lördag:  06.00 hämtar minibussen upp oss och släpper av oss på Surat Thani. Därifrån får vi åka en speedferry vidare förbi Koh Samui, Koh Phangan och slutligen Koh Tao. Det var väl inte den roligaste båtresan direkt. Det fanns ett ac-rum där man fick betala lite extra för att sitta, där spenderade vi halva båtfärden. Vågorna var säkert över 6 meter och det räcker nog som beskrivning. Folk låg och spydde överallt, det låg fyllda plastpåsar med spya på flera säten. Det var därför vi beslöt oss för att sitta ute, jag får som för mig att jag också börjar må illa om folk spyr omkring mig. När vi satt där ute verkar det lite lugnare tills det sätter sig en finne bakom oss med en plastpåse tryckt mot ansiktet. Pontus tyckte det var skitkul, han studerade hennes ansiktsuttryck petade sedan i mig och sa "KOLLA, NU ÄR DET NÄRA, NU KOMMER DET!". Jag fokuserade mest på att luta huvudet så långt bort från henne som möjligt och få ren luft i mina egna lungor. Pontus tröttnade på sin lek och somnade istället. Jag började må mer illa och försökte kolla mot land vilket knappt syntes. Jag vill väl inte riktigt erkänna att jag är sjösjuk men det går bra till en början innan folk börjar sprida kräklukt överallt. Vi kom fram då det fortfarande var ljust och promenerade till Sairee Beach vilket skulle vara ungdomsstället här på Koh Tao. Boendet var lyckligtvis myrfritt och med internet.

Dag 2, söndag: Båda var rätt trötta så vi unnade oss en riktig sovmorgon. Efter det åt vi frukost och gick runt. Vi insåg rätt snabbt att det finns fler dykningsfirmor här än vad det finns restauranger. Som mål med Koh Tao hade vi ju bland annat att dyka så vi bokade in oss på ett ställe som hette Big Blue. Den här gången bad vi om att få se båten innan (så det inte skulle bli en longtrail båt som förra gången) och den såg riktigt fin ut. När vi kom hem igen så tittade Pontus runt hörnet mot den gemensamma balkongen innan han skulle öppna dörren. "Hallå" säger han och fortsätter öppna dörren. Jag tänkte att jag också kunde sticka fram huvudet så jag säger "Hallå.." och innan jag hade vänt bort huvudet igen säger jag "MEN DET ÄR JU NI?!". Våra grannar är alltså tre stycken bodensare. Inte för att jag har pratat med någon av dom där tjejerna innan men nu var det ju som att man kände varandra nästan. Hur liten är världen egentligen? Det var kul i alla fall, speciellt att höra sin egen dialekt, vi sög in vartenda ord dom sa. Efter det tänkte vi blogga om vårat kommande dyk men tror ni internet fungerade? NAE. Det har inte funkat alls under hela tiden vi har bott här. Det enda som säger då man frågar är "no signal" så vi vet inte vad det är för fel. Nu sitter vi på en restaurang som har wifi. Just ja, den här dagen inleddes även min öl-träning. Haha mamma och pappa, rynka inte på näsan. Ni kan vara stolta, jag fick i mig två tredjedelar av en tiger! Den anser jag vara den mest lättdruckna. Det går framåt!

Dag 3, måndag: Vi gick till våran favoritrestaurang för frukost. Båda tog en carbonara som är den godaste, största och billigaste hittills. Med den i magen promenerade vi bort till dykcentret och provade ut storlekar på utrustningen. Jag var helnöjd som fick storlek S på våtdräkten istället för XS. Det andra satt som vanligt, för stort alltså. Pontus fick samma som vanligt, M/L. När vi hade kommit oss ut till dykbåten inser vi att vi är dom enda som inte är från något engelsktalande land. Vi kände oss lite utanför men det gick bra. Våran intruktör hette James och han var väl från Australien eller något sånt. Vi tre + en guide (han hette Cookie haha) och en tjej som hette Violet från England skulle dyka tillsammans. Det kändes bra att hon bara hade gjort 6 dyk som oss. Väl nere i vattnet for vi ner ganska snabbt. Vi fick vänta lite på den andra tjejen som hade problem med öronen, stackarn. Vi är riktigt nöjda med det dyket! Perfekt stor dykgrupp, sikten helt okej och varierande fiskar osv. Pontus har blivit värsta fotografen där under vattnet, han släpper nästan aldrig kameran. Det är ändå svårt med tanke på strömmarna och att fisken rör sig men vi blir bättre! Andra dyket klarade inte tjejen av att fullfölja p.g.a. öronen så vi for enbart med James. Andra dyket var minst lika bra, lite sämre sikt och mer strömmar men annars jättehäftigt. Det var lite fler klippor och sådant som vi fick simma igenom. Uppe på ytan fick jag bli bogserad av Cookie för jag orkade knappt simma mot strömmen haha. Andra gången jag blir bogserad, pinsamt.. men jag kommer verkligen ingen vart hur mycket jag än sprattlar. Konstigt.

Dag 4, tisdag, idag: Heltrötta efter dyket sov vi ända till 09.30, efter det lämnade vi in en påse tvätt och hyrde en vespa med crossdäck (p.g.a de bra vägarna..). Tanken var att vi skulle köra till någon bättre strand då Sairee Beach knappt går att ligga på. Vi hittade några småstränder som var rätt fina men vi orkade inte ligga still. Istället for vi till "stan" där piren är och kollade in några dykshopar. Det var väl inte så bra egentligen för vi bestämde oss för att köpa julklappar. Till oss själva. Pontus som är väldigt lik sin mor hittade massa extrapriser. Han kom hem med cyklop+snorkel och ett par simfötter. Jag fyndade ett rosa cyklop. Givetvis för barn.. efter det här var vi som 10-åringar och var tvungna åka iväg och testa cyklopen. Vi for till en strand när solen höll på och gå ner och simmade runt i vattnet som knappt hade 1 meters sikt. Helnöjda över våra julklappar!

För övrigt så tycker vi väldigt bra om Koh Tao. Det är en riktig dyk-ö med många mysiga ställen. Egentligen hade vi kunnat stanna lite längre men vi vill åka så snabbt som möjligt till Koh Phangan för att hinna få ett boende. Det berömda Full Moon Partyt infinner sig dagen efter julafton (dom har ett stort firande för dig mamma) så därför kommer det vara fullt exakt överallt. Vi hade också velat dyka fler gånger (och även uppgradera oss till Advanced Open Water med tanke på de bra priserna) men vi har inte riktigt tid för det.. det finns ett vrak här ute som man bara kan se med AOW men det får nästa gång vi åker på utlandsresa :)

Här kommer ett bildregn! Hejdå :)

Så har det sett ut ungefär. Igår höll vi till nere på stranden, det var nog den varmaste dagen hittills även fast det var helmulet. Efter ett tag kom regnet så Lisbeth flydde till massagen och vi andra promenerade hem. På kvällen vankades det nattmarknad inne i Krabi ("KABBIIIII" som thaiarna säger), det var väl ingenting att hänga i julgranen direkt. Det är kul att ha sett det men det var alldeles för mycket lukter för min smak.

Imorgon 06.00 lämnar vi Ao Nang för Koh Tao, även kallad för sköldpaddsön. Det ska bli kul med något nytt efter nästan en vecka på samma ställe. Ikväll tog vi farväl av Ponnes föräldrar, det känns redan lite ensamt! Nu får skype användas istället :) Finns inte så mycket mer att skriva, vi bombarderar med lite bilder istället.

Hejhej! Dagen började med frukost på donken innan vi blev upphämtade av en svart pickup. Nästan direkt hoppade vi in i dykbåten som visade sig vara en större modell av en longtrailbåt. Mannen vi bokade dyken hos hade dock beskrivit den med lite väl fina ord. Översatt till svenska: "Båten har ett stort segel och alla som kör förbi tänker 'åh, i den där coola båten hade jag velat åka' med soldäck där passagerare kan ligga". Riktigt så cool var den inte. Soldäcket var själva taket där man rymdes 6 personer sittandes. Resten av båten var proppfylld med dykutrustningar, magsjuka på burk (lunchen) och resten av besättningen. Kaptenen, som inte verkade ha råd med ett par hela glasögon (han hade bara ett glas i ena ögat), styrde kosan mot Phi Phi Island, Maya Bay!

Efter 1,5 timme mer än beräknat var vi framme. Soldäcket förvandlades till ett skuggdäck där Lisbeth fick sitta och ta det lugnt. Alla storlekar var kaos, Patrik fick en alldeles för liten våtdräkt och det fanns knappt några simfötter till mig. Alla cyklop såg ut att ha tre olika sorters mögel på men det var nog inte så illa, dom var bara lite skitiga. Efter en lång stund for Patrik ner i vattnet och gjorde några övningar. Jag och Pontus fick även en övning på köpet; vi har tidigare bara klivit ner i vattnet med ett stort steg då vi hade all utrustning på oss. Nu var båten så liten så man fick sätta sig på kanten med ryggen mot vattnet och välta ner så man snurrade runt ett varv. Lite småläskigt men väldigt praktiskt.

Första dyket började sisådär. Sikten var skitdålig, man såg som max 3 meter fram. Vi hade dock turen att se en sköldpadda nästan direkt men den simmade fort iväg då en dykare började klappa den på huvudet.. vafan?! Vi hade med oss kameran under vattnet men det gick knappt att fota då alla simmade så snabbt och sikten var så dålig. Efter ett tag var Patrik borta med sin instruktör så jag och Pontus låg sist i klungan. Vi var rätt många, kanske 6-8 stycken på samma ställe. Till slut simmade alla så fort så vi bara såg två par blåa fenor några meter fram. Vi har fått lära oss att man tar det lugnt då man dyker, nu fick vi sprattla allt vi hade. Tyvärr hann vi inte ifatt dom och det enda vi såg var varandra. Jahaaa, då var det bara att slå upp dykböckerna i huvudet. Jag visade tecket för att stiga upp, när vi var där uppe bestämde vi oss för att åka ner igen, leta efter dom andra 1 minut och sedan stiga upp igen. Nähä, det var ingen som kom upp till ytan för att se vars vi var. Det enda valet vi hade var att simma tillbaka mot båten, i ganska höga vågor och strömmar. Det var nog över 100 meter till longtrailbåten så vi la oss på rygg (vilket är det mest effektiva och minst anstängande sättet att simma på) och sprattlade tillbaka. Gud vad slut vi var i benen, mina anklar höll på att gå av. Väl på båten träffar vi Patrik med instruktören, han hade börjat blöda näsblod så de var tvungen avbryta. Vi var väl inte de nöjdaste dykarna direkt.. så dåligt och oansvarigt att dyka med så många människor och inte ens kolla bakåt vars alla är. Ännu mer dåligt då dom inte låter någon av guiderna dyka längst bak, tänk om någon skulle få slut luft? Katastrof.. vi tog en bit ananas i alla fall och laddade om för nästa dyk.

Den här gången delade dom upp grupperna så det bara var jag, Pontus, Patrik och en instruktör plus en guide (som för övrigt mest bara var i vägen). Den tidigare thaiguiden skyllde borttappningen av oss på ett missförstånd. Tydligen hade vi kommit överrens om att vi skulle dyka själva med Patrik från början (NOT!!!). Patrik började blöda näsblod igen så han hann väl vara med 3 minuter av andra dyket. Vi andra fortsatte och sikten den här gången var mycket bättre. Vi såg allt möjligt, allt från blåsfiskar till muränor. Riktigt roligt. Dock var det väldigt strömt ibland, jag for runt som en liten vante bort från revet. En gång fick instruktören bogsera bort mig för jag for bara iväg hahah.. förutom strömmarna och den halvdåliga sikten så var det ett riktigt bra dyk! Synd att inte Patrik hann vara med på andra dyket, han fick väl inte den bästa förstagången direkt.

På båtfärden hem tror jag alla somnade förutom Lisbeth. Den här resan har verkligen varit givande för min del har jag märkt. Jag kan somna nästan överallt inom loppet av fem minuter! Förut kunde jag inte ens somna med en tv på eller om någon andades lite tungt. Nu kan jag somna på båtar, bussar och flyg så jag är riktigt stolt! Myrorna är kvar i sängen och resten av rummet så jag antar att det fungerar lite som terapi. Paniken har börjat lugna ner sig och jag kan själv döda dom med fingrarna. Även fast dom städade vårat rum idag finns dom överallt. Ååååh så äckligt. Vill inte ens veta hur många jag har i håret. Vårat vapen, hårsprayet, har tagit slut tyvärr så vi får använda händerna och solkräm till att ta deras små ynkliga och meningslösa liv. Hohh nu blev det mycket, jag drar alltid iväg i skrivandet. Pontus ligger här bredvid som en klubbad säl med öppen mun och smårycker i kroppen som han alltid gör när han har somnat. Jag hade väl tänkt inta samma läge snart, hoppas på färre än tre myrtrekkingar i munnen då jag vaknar. Imorgon blir det en lugn dag på stranden och möjligtvis en kväll i Krabi. Som det ser ut nu så är det våran sista kväll imorgon innan vi funderar på att åka vidare.

Det är lite segt internet så vi bjuder på en bild ikväll som ni kan suga på. Då lovar vi fler bilder imorgon istället! Godnatt era landkrabbor!

Yesyeeees. Vi orkade inte blogga någonting igår, vi somnade nästan direkt. Igår for vi ut på en utflykt till Railay Beach som ligger några minuter bort härifrån med båt. Vädret var sisådär då vi anlände så vi tog en promenad till den östra sidan. Efter ett tag såg vi massa skyltar där det stod "Loma Bar" i rött, gult och grönt (=rasta). Vi gick dit och det enda som fanns där var 4 bordsgrupper (i rött, gult och grönt) och något som verkade vara en internationell myrträff. Hur många myror som helst, både röda och svarta. Vi fick även se två röda ambulansmyror (tror dom är dom enda som får vara ambulanser med tanke på färgen) som bar en annan myra. Ja, ni ser ju hur intressant vi hade det där. Sen gick vi tillbaka där vi anlände och solade osv, det var mycket finare då solen kom fram :) synd bara att det var mycket sopor överallt.

Igårkväll bokade vi även in ett dyk! Patrik ska följa med och testa ett s.k. "Discover Scuba Dive" och vi får dyka samtidigt med honom! Imorgon åker vi iväg mot Phi Phi Island och blir borta hela dagen. Dykkillen vi pratade med sa att det är stor chans att både se sköldpaddor och olika revhajar men det beror på vars man åker. Jag hoppas då på haj! Nu är vi nyduschade och ska snart gå till Buri Tara där dom andra bor. Det blir att ta det rätt lugnt ikväll då vi ska dyka imorgon. Lisbeth får också följa med på båten men hon kommer hålla ställningarna där uppe och bättra på brännan medan vi är nere i vattnet.

Imorse hyrde vi varsin moppe och for iväg åt ena hållet, vi visste inte vars vi skulle. Efter ett tag kom vi tillbaka på samma väg så då for vi åt andra hållet istället. Vi hade väl inte planerat att köra moppen till Krabi men så blev det. En läsk senare var vi på väg igen, nästa destination var "Lotus" som är ett stort varuhus. Där fick vi oss lunch i magen innan vi for vidare. När vi såg skyltar med "Krabi Airport" visste vi att vi åkt lite väl långt så vi for till en mack och bad dom beskriva vägen tillbaka till Ao Nang. Resan, på ca 15 mil, gick bra och avslutades med ett dopp i poolen.

Blir ett kort inlägg idag, vi har knappt tid! Adjöss :)

Hejhallå. Äntligen är vi framme! I fredags så steg vi upp rätt tidigt för att äta en riktig brakfrukost bestående av hamburgare för att sedan ta båten från Koh Samet till Ban Phe (hamnstaden). Därefter fick vi åka med en minibuss och sedan bytte vi till en större buss. Det konstiga var att vi hade bokat biljetter för en minibuss och dom kommer fram mycket snabbare än en stor. Skitsamma tänkte vi, hon vi köpte biljetterna av sa att vi skulle vara framme i Bangkok 16.00 och bussen som skulle gå till Krabi direkt efter gick 18.00.

När tror ni vi kom fram då? Inte nåt himla 16.00 som hon lovade, nä, vi kom fram TJUGO NOLLNOLL (20.00..) vilket betydde att sista bussen till Krabi hade gått. Jaha, vad gör vi nu tänkte vi, helt ensamma i Bangkok. En stad med fler människor än i hela Sverige. Vi hoppade in i en rosa taxibil och bad han köra oss till en turistbyrå (taxichaffisen hade då lovat oss att det gick fler bussar till Krabi samma kväll, vilket det inte gjorde). Besvikna och något less (speciellt Pontus) tog vi in på ett billigt hotell och tänkte leta biljetter morgonen efter. Pontus vaknade pigg som en lärka kring åttasnåret men jag var trött som en gris. Därför gick han och åt frukost själv, sen följde jag med någon timme senare. Vi bokade nya biljetter till Krabi som skulle gå 18.00, eftersom att vi hade hela dagen ledig bestämde vi oss för att kolla in shoppingen.

En tuktuk körde oss till ett ställe som chauffören sa var största shoppingstället i hela Asien, hur sant det var vet vi inte. Vi gick in i ett köpcenter som var typ åtta våningar.. då vi redan var helt chockade så upptäckte vi att det var ett lika stort köpcenter bredvid. Så sjukt vad stort allt är. Gatorna mitt i stan kan ha 7 filer åt ENA hållet och i affärerna går man vilse. Vårat billiga hotell låg vid en liten shoppinggata som hette Khaosan Road där vi strosade runt några gånger. Just det stället påminner litegrann om Stockholm, det andra är väl lite mer typ USA, även om jag aldrig har varit där. Så stort allting, svinhäftigt. Även fast vi bara hann vara i Bangkok en dag så kan vi ändå säga att vi älskar staden!

Vi gick till biljettståndet en halvtimme innan Krabi-bussen skulle gå och fick sitta och vänta ungefär 1,5 timme innan den började rulla. Våra platser var helt okej och sätena gick att böja bak nästan i knät på dom som satt bakom. Snett bredvid oss satt det två irländare som varnade oss att vi var körda om vi inte hade med oss öronproppar. Vi förstod dock inte varför då dom sov som barn, redan innan klockan var 22, och deras ölpåse fortfarande stod på golvet orörd. Jag roade mig med att se på filmerna som visades och Pontus somnade ganska direkt. Klockan 6 imorse fick vi hoppa av och vänta på en annan minibuss. Efter den tog vi en annan minibuss och kom äntligen fram till Ao Nang. Vi promenerade till Lisbeths och Patriks hotell som är en liten bit ifrån vårat boende och snålbadade i deras pool. Gud vad lyxigt med pool, första gången den här resan! Efter det strosade vi runt en del, det kom en liten regnskur också men den gick snabbt över. På deras hotellrum fick vi ha en liten julafton. Gud vad kul!! En sak var lite tråkig. Vivi och Inge, era kakor.. dom såg jättegoda ut och paketet var jättegulligt.. problemet var bara att en hel myrstack verkade tycka att dom såg lika goda ut. När vi tog bort pappret var det hundratals myror där i bland kakorna. Jättetrist. Men det andra klarade sig fint och vi har ätit oss mätta på godis ikväll!

Nu ligger i i våran säng och jag är nära till gråten. Det här är bland de finare rummen vi har haft men tror ni inte att myrorna har hittat hit också..? Hela sängen var full i myror nu då vi skulle lägga oss. Jag fattar inte, den är helt nybäddad och vi har inte lagt någt speciellt där heller. Dom måste bara veta vilken myrskräck jag har och därför bestämt sig för att krypa runt där vi ska sova. Ååååh. Ajja. Imorgon ska vi med Pontus föräldrar på en utflykt till en strand en bit härifrån ifall vädret är bra, ifall vi nu inte blir uppätna av alla myror.. ni ser ju ifall det blir någon fler uppdatering eller inte! Nu ska vi sova, bussresan hit tog över 15 timmar så vi är lite knäckta.

"Färjan" från Koh Samet till hamnstaden Ban Phe.


Lite småshopping, tre par trosor för 24 :-, hur billigt? Såna där småfigurer tycker jag också är väldigt fina. Förutom det här fick vi oss ett par converseskor var och lite annat småkraffs! Farligt att handla i Bangkok.


Pontus fotade en av alla hans serveringsöl, Chang verkar bli en favorit. Anna, 10 år, laddade upp inför bussresan med en skål frosties med mjölk och banan.




MBK Center! Stoooort..










Åh, fina grejer..




Det andra köpcentret som låg bredvid MBK Center.


Jag hittade jättefina inredningsbutiker överallt.. här är från en av de få butiker vi besökte. Åh, jag hade kunnat gå där inne i flera timmar. Pontus försökte dock komma ut därifrån så fort som möjligt så jag inte skulle få för mig att ta med mig en golvlampa eller något annat.. hade varit lite jobbigt att ha den utanpå ryggsäcken genom alla länder :)


Julafton blev idag :) har fortfarande ont i hjärtat över kakorna.. så synd!!

Godmorgon! Rubriken är egentligen våran handlingslista. Vi har kommit fram till att bananer är rätt bra om vi inte har några matpauser under bussresan (och mentos har blivit lite av en rutin då vi reser). För er som har missat det så bokade vi bussbiljetter till Krabi, Ao Nang igår så vi har packat och ska snart gå iväg för att äta pizza till frukost. Resan kommer ta ungefär en evighet, den längsta hittills. Pontus har beräknat den på minst 18 timmar.. I EN MINIBUSS, fullproppad med andra människor som luktar svett och morgonandedräkt. Mysigt.

Sist då vi åkte hit var det knappt så allting rymdes, bussen hade inget babageutrymme och inga räcken på taket där man kunde spänna fast alla väskor. Chaufförens lösning var att klämma ihop alla på ett säte, någon mer plats fanns inte. Väskorna ramlade såklart omkring så han hittade något gummiband med en hake i varje ände. Den snörde han om runt väskorna och satte fast den ungefär 30 cm från mitt ansikte. Jag kunde inte sova något för jag var tvungen hålla koll på det där bandet så det inte lossnade och snärtade ut något av mina ögon. Därför hoppas vi på ett bagageutrymme idag. Och fräscha medresenärer. I förra bussen var det fyra feta karlar från Turkiet.

Det blir ett ganska kort inägg idag utan bilder, internet är inte så bra och jag ska gå till stranden och fylla sand i en burk haha. Just nu sitter Lisbeth och Patrik på planet så vi kommer dit en dag senare än dom. Då är det väl bara att hoppas att resan går bra för oss allihop! Vi hörs då vi är nere i Krabi. Adjöss!