-

Burj Al Arab

Tre dagar efter ankomsten var min 22-årsdag. Dubai har världens enda sjustjärniga hotell, Burj Al Arab, så det skulle ju sitta fint med en lyxmiddag på födelsedagen. Jag fick äran att ringa och boka bord och det känns fortfarande ovant att alla här oftast är bättre på engelska än en själv. Precis innan samtalet avslutades uppmanade kvinnan oss om hotellets dresscode. Det jag kunde konstatera var att vi behövde besöka en galleria. Snabbt.

Vi låg vid poolen några sista minuter innan vi duschade och började promenera mot stationen närmast oss. Vi hade promenerat dit tidigare så vi visste att det bara skulle ta en kvart. Det vi inte tänkte på nu var att solen fortfarande var uppe och att det är varmt. Jag brukar aldrig vara en supersvettare men nu riktigt rann det efter ryggen. Så fort man gick utanför ett hotell eller supermarket gick man extra sakta för att det kunde komma en AC-pust. Vi hittade två busskurer där ena hade AC. Men såklart gick vi ju bara in för att kolla på kartan 5 min. Helt söndersvettade tog vi rulltrapporna till det skytrain vi skulle med. Destinationen var Dubai Mall, världens största galleria.

Man hinner aldrig kolla igenom allting på en dag, det är trots allt över 1200 butiker. Vi fann det vi letade efter; ett par läderdojjor och ett par svarta finbyxor åt Pontus. Han såg det som en maskeraddräkt. Hemma på hotellet igen var det bara att duscha igen, vi skulle vara på Burj Al Arab 21.30. Vi unnade oss taxi den här gången men det är ändå sjukt billigt här. Startavgiften brukar ligga på 6 kr. Väl där fick vi lämna reservationsnumret till en vakt innan vi ens fick komma in på området. Personal öppnade taxidörren och innanför entrédörrarna kom det en asiatisk kvinna i blå sidendräkt med gulddetaljer och hälsade oss välkomna. Vi skulle ta rulltrappan mot hissarna. En annan kvinna bakom en guldig disk hälsade oss välkomna och visade oss in till hissen som hon styrde med en fjärrkontroll. Våning 27 skulle vi till, restaurangen hette Al Muntaha. En ny kvinna mottog oss där uppe och eskorterade oss till vad vi trodde var restaurangen men som var hotellets skybar. Vi satte oss ner och kände oss lite tvungna att beställa något. Kostympojken rekommenderade en drink som hette picnic så vi körde på den. Känns lite ovant då folk skjuter in stolen åt en och ler som en läskig porslinsdocka samtidigt som dom överanvänder "sir", "ma'am" osv. Drinken och de karamelliserade nötterna var det godaste jag hade smakat i drink- och nötväg.

Kvinnan som eskorterade oss tidigare följde oss till bordet som låg på samma våning. Tyvärr inget fönsterbord men vi såg ut över hela staden i alla fall. En mörkhyad man presenterade sig och sa att han skulle vara vår värd för kvällen. Kinkiga som vi är tog vi vatten då vi varken dricker vin eller champagne, som han så fint föreslog då det var min födelsedag. En stissig brödkorg togs in och dom placerade själva ut tygservetterna i knäna på oss. Jag ville bara skratta då jag kollade på Pontus i backslick och allt runt om som skulle vara så dyrt och lyxigt. Det kändes som att vi hade plankat in någonstans där vi egentligen inte fick vara. Efter brödkorgen kom första fatet in. Det var en förkrympt kycklingbit med minitärningar av vad som smakade som rödbeta. Någon miniruta med ost också. Hade man andats för häftigt hade allt blåst ner på golvet. Nästa tallrik var anka-någonting med krispigt ankskinn. Från en kanna hällde han ner någon slags sky, vi vet dock inte vad det var då han tog ungefär 1 minut på sig att bara säga såsens namn på franska. Det smakade inte särskilt gott men det var tur att den här förrätten också verkade vara förkrympt. Ju mindre det är, desto lyxigare. Huvudrätten kom sedan äntligen in. Jag tog kycklingbröst med pasta och Pontus en köttbit med stekt potatis på sidan om. Jäääättegott. Min rätt var dock nästan utan pasta, det var mer ett litet spår av pasta i dekorationen runt om kycklingen. Jättegott i alla fall. När vi var klara kom personalen och skulle önska mig grattis på födelsedagen så jag fick en ros och en hel tårta. Gratis!

Våran eskortkvinna tog oss till baren igen där vi fick ett fönsterbord. Jag provade en ny drink (jättegod den också) och Pontus fick några öl innan vi kom på att vi inte var några rikemansungar som kunde köpa hur mycket som helst. Vi provade toaletten innan vi gick också, sjukt lyxigt. Mycket krussiduller med gulddetaljer. Vi tog en taxi hem och gick på rummet direkt, mycket intryck så vi var helt slut. Tårtan provades i sängen men den var inte så god. Den smakade sur choklad. Något som var ganska kul att höra var då våran värd på Al Muntaha berättade om utetemperaturen. Just då, 22.00, låg den på 40 plusgrader. Det innebär att det är kring 50 på dagen. Fränt.

Skyview Bar med varsin Picnic

Första förrätten..

Och andra förrätten..

Lobby

Dåligt försök att fota Burj Al Arab från taxin.

2013-08-12 @ 17:44:21 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Avslutet

Det blev alltså ingen tripp till Laos. Istället beslutade vi oss (redan i februari) för att komma hem på pappas födelsedag i den 15/4. Många roliga miner och mycket tårta. Vi hann träffa de flesta, inklusive Pontus föräldrars nya och luddiga nyförvärv i familjen. Världens sötaste. Sverige, och speciellt Boden, är i princip som när vi lämnade det. En tidlös stad. Det enda som inte är som det ska är att medborgarplatsen har en ny plats, ica är ombyggt och att en ny festissmak fanns i kylen på kioskpiraten.

Resan till Sverige kunde inte ha gått bättre. Kl 06 på morgonen, thailändsk tid, tog vi en taxi till flygplatsen där vi strosade runt i taxfreen. Flyget som skulle gå mot Moskva var i tid och när vi kom in i planet blev vi helt chockade. Aeroflot hette flygbolaget och vi hade fått en helt annan uppfattning av googles olika forum (fulla ryssar, flygvärdinnor utan engelskakunskaper, förseningar osvosv). Vi fick mat två gånger mer än vad vi hade trott och i stolarna framför oss fanns en egen tv där man kunde välja på 100 olika filmer. Flygvärdinnorna var trevliga och engelsktalande samtidigt som det var alkoholförbud under hela resan. Moskvas flygplats var den fräschaste hittills och ohyggligt stor. Tror nästan det tog en kvart innan vi hade tagit oss till rätt gate. Även detta plan var i tid och under flygresan på 1 h och 45 min fick vi ett till mål mat. Vi klev ur flygplanet med blandade känslor. Ångest över att resan var över och att vi nu var tillbaka i verkligheten. Pontus suktade efter maxmat medan jag andades in den renaste luften vi haft sedan flera månader tillbaka. Efter kvällsmaten skrev Pontus till alla i Sverige att vi var framme i Laos samtidigt som jag fetsomnade på en bänk. Exakt som vi påbörjade vår resa. Det luktade likadant om den flottiga skinnklädseln som det gjorde för mer än fem månader sedan; pommes.

Tåget mot Boden var även det i tid (grattis SJ!) så vi hann bara kliva in i hytten innan vi somnade på varsin överslaf. Vår jetlag gjorde sig påmind då vi vaknade 05 på morgonen. När tåget väl rullade in mot Boden C kl 10.00 fick vi en annan syn än vad vi hade tänkt oss. Barmark? Det var 10 cm slask och snöstorm. Slask är ju det värsta som finns. En riktigt jobbig kvart senare plingade vi på pappas ytterdörr och vi var hemma. Hemma med världens bästa och finaste resa i bagaget. Allvaret började dock nästan direkt. Fyra dagar efter hemkomsten gick jag igenom icas dörrar och Pontus började sitt nya jobb idag. Inte så jätteroligt men all svensk mat väger upp allting just nu. Det som smakat bäst hittills är bregott. Utländskt smör är verkligen inte gott. Ajja, det är ju sista inlägget det här.. måste dra några favoriter. Varsågoda.

Resans häftigaste: Hajdyket utanför Malapascua i Filippinerna.

Jag vet inte hur länge jag har varit fascinerad av hajar. Något jag däremot vet är att det inte är så stor chans att få se haj under ett dyk (bortsett från små revhajar). Morgonen vi klev upp 04.30 visade sig bli den häftigaste morgonen någonsin. Det hade precis blivit ljust ute och då hoppade vi ner från båten i vattnet med höga vågor. Det var ingen vanlig dykplats för det fanns knappt koraller. Väl nere på botten fick vi ställa oss på våra knän i sanden och vänta. Efter någon minut pekar instruktören rätt ut i vattnet. Från ingenstans kommer det fram en thresher shark (rävhaj) på 2,5 m. Jag vet inte länge jag höll andan men det var så äckligt häftigt. Helt knäpptyst förutom bubblorna som kom ut vid våran utandning. Vi såg totalt 5 fem stycken och det var SÅ jävla mäktigt. Vi kommer aldrig glömma den känslan.

Resans vackraste: Utflykten utanför El Nido i Filippinerna.

El Nido var våran sista destination i Filippinerna och vid det laget hade vi lärt oss att hela Filippinerna är ett vackert land. Vi bokade en dyr utflykt som var så värt pengarna. Vi besökte fem olika platser och den näst sista gjorde alla mållösa. Vattnet var så löjligt blått pch klart så man trodde ögonen hade fått fel färginställning. Hade jag kunnat hade jag bott precis där. I det där vattnet omringad med alla grönklädda klippor och färgglada fiskar. Finns inget mer att säga, det var nästan komiskt hur fint det var. Puss på det stället.

Resans festligaste: Full moon partyt på nyårsafton i Thailand, Koh Phangan, Haad Rin Beach.

Vi hade redan varit på ett full moon party på juldagen (för att fira din födelsedag mamma!) och det var väl inte vad vi hade tänkt oss. Det var en annan grej på nyårsaftonen.. verkligen alla hade på sig neonkläder och var målade i neonfärger. Hela stranden var fullproppad med människor från hela världen och man kunde knappt gå någonstans. Fyrverkerierna var även en mäktig uppvisning. Inte som svenska raketer direkt.. maffigt att känna explosionerna dunka i bröstet samtidigt som man fick nackspärr av att kolla uppåt i en kvart. Lyckad kväll!

Resans största intryck: Kambodja.

Det var inte tänkt att vi skulle besöka Kambodja från början men oj så glad jag är att vi gjorde det ändå. Det är ett riktigt fattigt land som man märker direkt man entrar den kambodjanska gränsen. Om man bortser från det fattiga så är det riktigt fint överallt. Helmysigt faktiskt. Alla utflykter gjorde såklart lite tyngre intryck, speciellt the killing fields och S21 i Phnom Penh. Man blir så imponerad ändå.. Pol Pot-tragedin ägde rum på 70-talet (!) och ändå är människorna så glada och välkomnande. Något som också gjorde oss förvånade var deras engelska. Alla är jätteduktiga, speciellt barnen. Nä, Kambodja gjorde stort intryck på oss. På alla sätt och vis.

Resans lyxigaste: Flygplanet mellan Bangkok och Moskva.

Bilden talar egentligen för sig själv. Jag stormtrivdes med massa filmer och barnprogram. (Hon där bak ser nådigt less ut).

Resans absoluta favorit (enligt mig): Min resekamrat och kärlek!

♥

Usch, nu känns det inte alls kul längre. Ingen mer nudelsafari och tillbaka till alla rutiner. Allt vi kan säga är att det var värt varenda krona. Det enda som gick snett där nere var Pontus feber och mopperånet. Pontus hade lyckligtvis ingen malaria och jag har löst rånet med försäkringsbolaget. Nästa resa blir till Kreta i augusti och jag måste säga att det känns skönt att fara på en charterresa där allt finns klart. Det finns ett boende (med pool och frukost!!) och transporten dit är redan fixad, även om charmen försvinner lite då det inte uppstår kaos.

Kanske det blir en till resa någon annan gång, vi får se. Tack för oss, det har varit riktigt kul med alla som har följt oss och skrivit fina kommentarer! Puss och kram.

2012-05-07 @ 13:26:14 Permalink Allmänt Kommentarer (7) Trackbacks ()

Kallax, Arlanda, Berlin airport.

Nu är vi påväg! Jag jobbade mitt sista pass på ica igår 08-13 och bjöd på glutenfri morotskaka som verkade gå hem hos alla. Vi packade det sista och tvättade en sista maskin (eller pontus gjorde det, han har tvättat som ett psyk hela veckan, plus i kanten!) innan vi åkte iväg för middag på vargvägen. Pappa och Fanny hämtade upp oss i vrålåkspassaten där jag bytte till en värstingstelefon.. man känner sig rätt dum då man börjar peta på skärmen utan att tänka på det.

19.30 lyfte planet och vi fick sitta med en gubbe som hade både iphone och macbook. Han skrev mail till någon och skrev något om att slakta 22 lamm.. ja, Pontus gillar att tjuvkika. Vi landade 20.40, gick runt och hittade våran terminal (världens mysigaste julpynt fanns det!) och sen började vi leta sovplats. Vi hittade värsta lyxiga stället med två trekantiga skinnsoffor där vi beslöt att ha vårat nattläger. Nu kommer årets mest otippade: JAG somnade nästan direkt och sov nästan hela tiden till kl 04 medan Pontus hade annat för sig. Han hade gått runt och läst några s.e.b-papper och kollat några lägenhetsannonser. När man väl vaknade så var det så ääääckligt kallt, helt sjukt. Jag som bara hade min rosa tunna huvkofta drog upp dragkedjan under hakan och tog på mig huvan, la mig så tätt intill ryggstödet som möjligt och kurade ihop mig till en liten ärta. Det gick inte ens att vara utan skor för att det var så kallt. Något som var ännu mer mysigt var att man fick snoosa på det flottiga lädret som luktade pommes. Ryggsäckarna hade vi kopplat ihop i varandra och i oss själva så ingen kunde sno dom. Ett par som var minst över 50 sov också på dom där sofforna. Lodis-style. Det som inte var så lodigt var att dom hade värsta matsäcken med sig. Jag satt där och sa till Pontus att jag hade kunnat ge ett riktigt bra bud för mannens tjocktröja som han tog av sig. Pontus sa istället att han ville lägga ett bud på deras kylbag där det stod sofiero..

För ett tag sen växlade vi till oss lite euro så vi kunde äta sen frukost på burgerking. Nu sitter vi på en restaurang som heter Red Baron. Pontus har tagit sin andra öl för idag och jag passar på att snylta på deras trådlösa. 15.05 går planet vilket är ett bra tag kvar.. vi hoppas på ett lika fräscht plan som de tidigare!

Puss på er från Berlin! P.S alla här ser ut som ryssar D.S.

2011-11-11 @ 10:08:25 Permalink Allmänt Kommentarer (6) Trackbacks ()

Reseapotek, visum, försäkringar.

Yesyesyes, allt är klart! Visumen kunde jag hämta ut i förrgår på coop vilket innebar att vi kunde sluta oroa oss över att våra pass skulle fastna någonstans. Typ i Ånge. Försäkringarna är också fixade, även storshoppingen på apoteket. Det var väl inte den roligaste shoppingrundan jag har varit med om direkt. En tant som jobbade där var så snäll och skulle ge mig hjälp, vilket jag inte ens behövde. Jag kallar henne för ullfilten. Tänk er en stickig, gammal och unken ullfilt. Där har ni henne! Skulle nu någon som läser det här inse att det är dennes farmor så ber jag om ursäkt. Men dn farmor är verkligen jätteirriterande och jobbig.

NÅVÄL, hann med en liten roligare shoppingrunda i förrgår på min lediga dag för alla presentkort jag har sparat på. Lite inför halloween till både mig och Pontus, ett par "ljuslyktor" och två muminmuggar + lite annat kraffs. Åååh, dom är så fina mina nya muggar. Finns på önskelistan (notera det, hehe). Hade ingen bil den här dagen så det innebar att jag och Fanny fick promenera runt. Fanny var helt frälst. Hon, som normalt sover till minst kl 12 då hon är ledig, tvingades upp några timmar tidigare för att vi skulle på stan. Det var soligt och vindstilla ute och det enda hon sa under våra fyra timmar på stan var "MM! ÅÅH KOLLA, HÖST! FATTA VAD FINT, FOTA! MM LOVE IT!! ASSÅ MMM!". Det här måste ha varit den första gången hon upptäckte hur svensk höst ser ut innan lunch.

Kl 14 stack Fanny på jobbet och då hann jag ragga upp en annan tjej. Jonna heter hon, väldigt fräsch. Hon håller till i Umeå nu för tiden men var hemma på en liten visit. Så nu har jag tagit farväl av henne också.. BUHUUUUHHU.

8 dagar kvar. Åtta. ÅTTAAAAA, en vecka plus en dag! AAAAAH :D nu är det nära!!

2011-11-01 @ 16:20:26 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Tjugofyra dagar.

Hörde ni, tjugofyra dagar! FATTA! Idag ska vi posta iväg våra formulär för visum till Thailand och Vietnam. Nu är det bara att be till gud så vi hinner få tillbaka våra pass. Hade även tänkt svänga förbi ica innan vi skickar iväg allt för att kopiera och plasta in våra passpoortsss. Det händer mycket idag, lite senare kommer vi få reda på vem det är som kommer hyra våran lägenhet medan vi är borta! Läskigt.

Gick runt i lägenheten idag och kom på hur mycket det är som jag kommer sakna. Och inte sakna.

Min älskade ica-outfit. Finns nog inga plagg som jag använder oftare.
Kommer inte alls sakna kläderna, usch nej. Ska trycka ner dom längst in i något mörkt utrymme och skrika att vi inte kommer ses på flera månader. Gud vad skönt. MÅ DE RUTTNA!
Kommer däremot sakna alla andra söta slavar som går runt i samma kläder. Och som fortfarande kommer göra det medan vi är borta ;) eller, nästan alla. Alla är inte så söta.

Något jag kommer sakna jättemycket är mina saker. Våran inredning och alla prylar.
Här är våran hylla ovanför sängen. Framför fotot är min "lyckosnubbe" (han syns om man kollar noga) som Sandra köpte till mig för flera år sedan på en marknad. Funderar starkt på att ha med honom till Asien. Hur ska han annars kunna vaka över oss? Här nere är han igen på ett litet porträttfoto. Även några andra favoritprylar.

Våran tredje resenär?

Krukorna och lampan är fina. Men blommorna.. gud. Dom gör aldrig som jag säger.
Det känns skönt att överlämna dom till någon annan.

Våran toalett. Kommer sakna att sitta och kolla på det här då jag kissar.

Garderoben. Guuuud.. hur ska jag kunna lämna allt? Med det vill jag säga:
Grattis Fanny! Du kommer vara i himmelriket genom att få förvalta en stor del av min klädsamling.

Våran mys-soffa. Och min mys-filt. Borde gömma även den i något mörkt utrymme så ingen kan besudla den.

Wohhooho diiiisken, skönt att slippa diiiiig!

Storhandla. är. inte. speciellt. roligt. Punkt.

Det här är nog det jag kommer sakna mest av allt. Flingsaltet.
Jag saltar all min mat lite extra, förutom typ plättar. Hoppas det finns massor av flingsalt dit vi ska.

Detta är nog det som Pontus kommer sakna mest här hemifrån. Dom sitter alltid så fint och väntar på honom i kylen.

Nu ska jag laga mat tills karln kommer hem. Han har det bra han.

2011-10-17 @ 16:05:38 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()

Boka aldrig flyg med Aerosvit..

Nä, just det. Igår mailade resebyrån oss igen och meddelade att det har skett "a schedule change". Åååååååååh. Eftersom att dom ställde in det första flyget innebar det att vi var tvungna att spendera en hel dag extra på Arlanda. Vi var inte så sugna på det så vi betalade för nya biljetter till Stockholm. Gud vad skönt tänkte vi, då är det exakt som från början fast bara förskjutet en dag.

Åsså kom detta mail. Istället för att lyfta från Arlanda på morgonen så hade dom ändrat tiden till 16.00. Irriterande men inte hela världen. Längre ner hittade vi ännu en till grej. Våran mellanlandning skulle ske i Kiev (Ukraina) där vi skulle få vänta ett par timmar bara. Nu fick vi reda på att vi är tvungna att övernatta där borta och sedan flyga vidare mot Bangkok 15.00 dagen efter. Såå, dom här nötskalen ändrade våran resa på 14 timmar till 3 dagar. ÄR DOM FRÅN FJÄLLEN?! Som att dom ändrar allting på skoj. Vi ville ha kompensation men det var då inte möjligt. Oväntat. Jävla skitbolag. Aerosvit kallar dom sig, BOKA ALDRIG RESOR MED DOM.

Vi svarade att vi helst får resan återbetald. Så fort vi har fått bekräftat att pengarna kommer rulla in på kontot igen så kommer vi boka en ny resa. Med ett ANNAT bolag.

Förutom äckelaerosvit så har jag hunnit vara hos tandläkaren idag. Jag som tyckte jag var så smart imorse.. "jag vet, jag snoozar några gånger extra och äter frukost efter tandisen, jaaaaah!". Väl där förbjuder hon mig att äta någonting på 2 timmar p.g.a bananlacket. Kände mig inte lika smart längre.

- Vad har du ätit till frukost idag Anna?

- Nja, jag kände för nåt lite lättare så jag tog bara lite bananlack! Gott OCH nyttigt!

Eller hur. Efter tandisen så hann jag förbi banken och ordnade lite med fullmakt, konton och lite nödvändig info vid kortstöld eller ifall kortet äts upp i en bankomat eller nåt. Nu börjar det ta sig! Vi måste förbi Coop också och göra en photoshoot i den där lilla burken så vi har några kort till våra visum.

Nu ska jag promenera till jobbet och samtidigt lägga en förbannelse över Aerosvit. Dom har då uppenbarligen getter i hönshuset (ja, jag har kommit på ordspråket själv).

Adjökens adjök på er.

2011-10-12 @ 12:08:24 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

Canon G12, Canon WP-DC34

Åkte till mamma och sedan till lillavan för att testa kameran en snabbis! Jag är nöjd.

Fannys nya smyckeslåda, våning 1.

Bottenvåningen.

Undervattenshuset.

Nova.

Isak.

Klääääärrt.

2011-10-08 @ 17:23:07 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()

RYW

Eftersom detta är en reseblogg så kan jag lika gärna berätta om min händelserika resa till jobbet imorse. Pontus for lite tidigare idag för att lämna bmwn på verkstaden vilket innebar att jag fick låna ryw:en (pontus audi och ögonsten). Jag gick ut kring 06.50 vilket var lite senare än vanligt. Skyndade mig och satte mig i bilen, drog fram stolen till max och startade. Backade ut från parkeringen, gud vad trött han känns idag tänkte jag, medan jag insåg att det kanske inte är så konstigt då jag nästan bara kört bmwn som är lite av den piggare bilsorten.

La sedan i ettans växel och körde iväg. Trodde jag. Fick fetaste motorstoppet?! Skämmigt. Jag startade bilen igen, rullade iväg, brummade iväg på tvåan, därefter trean. Körde mot riktningen stepin/bränna och växlade upp till fyran. Vad händer nu? Bilen tar till med sin basröst och säger nåt i stil med "anna, lugna dig, det här är en alldeles för hög växel!". Vad nu, har jag glömt hur jag växlar? Jag som var uppe i ca 60 km/h växlade ner till trean igen efter rywens begäran. Möter upp med lite gas, men nähä, det hände som ingenting. Skitsamma tänkte jag och började sakta in för att svänga höger mot lottekorsningen. Det kommer en bil från vänster så jag växlar ner och rullar så jag ser att han ser mig, vilket han gör. Jag fortsätter glatt min resa mot jobbet! Trodde jag. Jag kommer ingen vart?! Bilen står helt still. Ingen gas funkar och ratten går inte att rubba. ÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅÅH tänkte jag.

Efter några sekunders panik hade jag satt igång varningsblinkers och hade telefonen krampaktigt mot örat. Vinkade åt bilisterna att dom fick köra förbi. Dom vinkade tillbaka i stil med "men kör då, det är högerregeln som gäller här, vi väntar på att du ska köra!". Jag vinkar igen, nu med en stil som säger "men kör förbi, tror ni jag ska svänga både höger och vänster samtidigt eller? DET KALLAS VARNINGSBLINKERS! ÅÅÅÅÅH!" Efter 3 år verkade dom inse att jag var strandsatt så dom körde förbi.

Vid det här laget hade Pontus hunnit svara i telefonen. Jag nästan skrek med gråten i halsen att han måste säga vad jag ska göra. Han sa att jag skulle testa starta om bilen, det gick inte. Testade igen, satt och lyssnade medan rywen hostade i några sekunder innan han gick igång. YEEEEEES. Ratten funkade galant, likaså gasen. Jag svängde vänster den här gången mot panelen. Bilen kändes som vanligt så jag tänkte att jag kunde klara mig ända till ica. Svängde höger vid panelen och styrde kärran mot jehovasvittnen-guppet. Saktade in och växlade ner, väntade in en bil för att sedan svänga höger. Jag fortsätter glatt min resa mot jobbet! Trodde jag. Bilen gör exakt samma sak igen. Mitt i en korsning, igeeen. Jag stänger av, ber till gud att han ska starta en sista gång, vilket han gör. Backar och ställer honom hos jehovas vittnen. Där fick han allt skämmas.

Ringde till ica, sprang dit och insåg att det är kanelbullens dag. Kanelbullens dag = K A O Z. Ja, kaos med z. Tänkte att nu måste det värsta vara över, men icket. Då jag skulle packa minibaguetter så såg ett litet lömskt vallmofrö sin chans att göra min dag ännu värre genom att hoppa in i vänster öga. Tror han siktade på pupillen för det gjorde riktigt ont. Sprang iväg halvt blind till toaletten och brottades ett tag med vallmofröt innan han erkände sig besegrad.

Idag har jag bakat över 1000 kanelbullar, tur Britt kom och hjälpte mig. Innan jag gick hem kl 17 hade vi sålt 843 stycken. Fy, vill aldrig mer se en kanelbulle igen. Pontus sa t.o.m att jag luktade kanelbulle då jag klev in i bilen. Just precis, vilken bil? Bmwn var ju på verkstaden och rywen var död? Nä, sedär det var inget fel på rywen. Pontus hade åkt dit efter jobbet och den funkade perfekt. Lite trött, men annars inget problem. Irriterande eller vad? Hoppas våran asienresa blir lite bättre än den jag hade imorse. Dagen blev dock lite bättre då jag kom hem för då for vi och hämtade vårat (+ mitt) paket! Det var mycket fint :D så imorrn blir det att testa grejorna då de har laddat klart!

Godnatt på er. Jag promenerar nog till jobbet imorgon.

2011-10-04 @ 21:07:51 Permalink Allmänt Kommentarer (5) Trackbacks ()

"Unfortunately your flight is cancelled."

Exakt sådär löd mailet som damp ner i min inkorg i förrgår. Jag utbrast i ett enda stort jubel då jag läste det på ica, gav t.o.m varje kund en gratis påse för att min lycka var överflödig. Eller så inte.. att det alltid ska vara nåt. Nu kan vi inte ordna med visum heller eftersom våra utskrivna biljetter måste bytas ut mot nya. Kvinnan som hette Louice föreslog att vi skulle flyga samma tid fast en dag senare. Gud vad bra, antingen får vi punga ut pengar för att sova på hotell eller så blir vi psykiskt instabila genom att bo i arlandas fängelseceller två nätter. Det sistnämnda låter nog värst.

Efter detta mail och dagens storhandling på maxi så kände jag att jag behövde lite uppmuntran. Jag skickade iväg en nellybeställning (hihi). Känns redan mycket bättre. Hann även klicka hem ett kamerapaket + UV-hus. Ännu bättre. Nu ska jag ta med mig täcket från soffan och lägga mig i sängen hos Pontus för att ladda upp inför morgondagens kvällsjobb. Lägger in ett litet klipp hur det kan vara. Tror min pappa känner igen sig. Men jobbigast är att stå bakom en 90-årig dement tant som efter fem minuters letande av alla kuponger och ytterligare 10 minuters letande efter betalterminalen utbrister - JAHA ÄR DET CHIPS*?!.

* CHIPS - slang för "chip". Förekommer ofta bland de äldre generationerna.

http://www.youtube.com/watch?v=CpsLY8qX9yA - älska fredagar.

Våra små älsklingar. 41 dagar kvar!

2011-09-29 @ 23:50:41 Permalink Allmänt Kommentarer (0) Trackbacks ()

Fyrtiotvå dagar

Jajjemeeeeeen, endast 6 veckor kvar tills vi lyfter! Vi har hunnit med att hämta ut våra pass (kommer inte lägga ut någon bild, ni blir bara avundsjuka) och att göra bort halva vaccinationen. Halva resekassan rök då vi drog kortet på sjukhuset kändes det som, varför är det så dyrt?! Äckelvaccinationer. Om några veckor ska vi ta de andra sprutorna och då ryker väl resten av kassan. Det blir nog ingen resa, men det var ju roligt att få testa att vaccinera sig iaf :D kul.

Nu är det bara den krångligaste biten var, alltså visum. Men det löser sig nog. Funderar på att beställa en kamera ikväll som vi har kollat in, med tillhörande UV-hus :) treeevligt värre. Här nere är en bild på hur rutten kanske kommer att se ut, i alla fall till en början, lär väl bli en massa ändringar.

FRIDENS!

2011-09-28 @ 11:05:14 Permalink Allmänt Kommentarer (1) Trackbacks ()

Fjällisen och Nordfejjan

Jag har alltid sagt att jag inte ska bli någon bloggare, men titta nu hur det har gått.. dock så är huvudsyftet med den här bloggen att informera alla (mamma och pappa) som kommer sova med ett halvt öga och rännskita i flera månader medan vi är borta och reser i Sydostasien.

Sååå, det vi har hunnit med är att köpa ryggsäckar. Jag valde en svart fjällräven och Pontus en röd north face. Jag har snart blivit kompis med min då jag haft på mig den packad då jag t.ex. har lagat mat. Pontus tyckte inte det var någon bra idé då man knappt ryms två stycken i vårat kök. Annars så har vi hunnit göra oss nya pass! Pontus igår och jag idag. Det konstiga var att mina ögon pekade uppåt?! Exakt som på ett foto då jag var liten då vi satt ett gäng i farmors soffa. Jag kunde naturligtvis inte bara le utan var tvungen att sabba bilden genom att kolla med ögonen rakt upp i taket.

Nästa torsdag ska vi vaccinera oss! Får se hur det går. Alla som känner Pontus vet att han inte är ett så stort fan av sjukvård. "Dom kan ingenting, jävla cykelreparatörer!!" brukar man få höra efter ett besök på vårdcentralen. Men som tur är så ska vi till sjukhuset den här gången och inte till någon rutten vårdcentral.

Nu får det vara nog. Det här inlägget var mest till dig Tim (som garanterat kommer vara våran mest trogna läsare då vi är borta) ;) känn dig hedrad! Adjöken.

Våra fina. Fjällisen och Nordfejjan.

2011-09-16 @ 23:17:14 Permalink Allmänt Kommentarer (4) Trackbacks ()