Idag var vi duktiga och steg upp tidigt då väckarklockan ringde innan 8! Rätt förvånad över att vi lyckades då vi har vaknat flera gånger inatt. Var jag inte hungrig så var det våran granne som spydde eller våran andra granne som lyckades få napp hos en av alla ladyboys. Taxichauffören som skjutsade oss till hotellet mitt i natten muttrade framför ratten "ladyboys aah mhm ladyboys.. not good", och det kryllar faktiskt av dom. Det är lite småläskigt, Pontus tycker det är lite äckligt också haha.. även om han pekar och flinar åt dom som om dom vore någon unik art.

Våran tanke imorse var att först äta frukost och sedan leta nytt boende. Vi hade läst att man kunde bo i bungalows i nationalparken som ligger ett par mil utanför Hua Hin så vi siktade på det. Speciellt då vi såg bilder på fina stränder och den som ligger nära här bara är smutsig. Det är så konstigt, sanden är verkligen som mjöl. Så finkornig den bara kan bli och jätteljus, men allt annat är så fult? Vilket mysterium.

Vi åt mat på donken (vi passade på att äta så god mat vi kunde då bådas magar varit lite oroliga. Speciellt Pontus efter magsjukan..) och letade sen efter olika turistinformationer för att jämföra priser. Där är det verkligen perfekt att Pontus är med, jag hade nöjt mig med antingen första priset jag fick eller det andra. Han ska MINST gå till fem olika och sedan vara stenhård med prutningen (även om priserna inte är förhandlingsbara). Efter någon timme fick vi ihop en bra deal med en taxisnubbe som skulle köra oss till nationalparken och hjälpa oss att hitta ett bra boende.

Med väskorna i bagaget, trängandes med hans baslåda, for vi iväg. Det var både kul och jobbigt att han var social. Han kunde verkligen inte sluta prata, han pratade lika mycket som han pumpade på gaspedalen vilket var lika ofta som hans puls. Khao Sam Roi Yod heter nationalparken och det är Thailands första marina nationalpark. Själva namnet betyder ungefär "300 kullar" och det förstod vi när vi kom fram. Det är berg och dalar överallt men ändå med rätt stora mellanrum. Väl framme skulle vi till någon snubbe som skulle förklara alla sevärdheter. Naturligtvis kunde han 3 ord engelska och det var "you speak thai?". Efter en kvarts kollande på jättetråkiga tavlor föreslog han ett boende för 1500 bath vilket är alldeles för mycket. Även om det var ONLY för oss ;) våran gräns ligger som sagt kring 500 så det var inte ens tänkbart.

Vi gick tillbaka till bilen och nappade direkt på chaufförens förslag. Han kunde köra oss runt och ge oss en privat sightseeing för 100 svenska kronor extra (inklusive skjuts tillbaka till Hua Hin). Efter 5 minuter i bilen får vi se våran första grej. Apor. Exakt samma apjävel som sprang efter våran moppe på Koh Lanta.. men nu kände vi oss mer skyddade och jag lyckades ta någon bild. Nästa stopp var en viewpoint där vi skulle promenera 700 m upp för ett berg för att se på utsikten. Lät lite tråkigt tyckte vi så vi for vidare till nästa stopp vilket var en grotta som hette Sai Cave. Den var bara 280 m så det var ju mycket enklare. Trodde vi. Lutningen kändes som 90 grader och på det ca 50 äckelgrader. Ännu ett plus var att han sa att flipflops inte var något problem att använda.

200 meter tog ungefär 20 minuter men jag påstår fortfarande, och kommer alltid göra det, att det tog minst en timme.. fy bubblan vilken jobbig väg. Jag var så arg och jag svettades som en gris. Pontus hade mycket högre tempo än mig så jag la min energi på att skrika istället för att gå. Vi kom fram i alla fall och det var väldigt häftigt, och becksvart. Vi fick lysa upp med våra mobillampor. En kines var redan där uppe med sina tre barn. Den yngsta var kanske 3 år och jag förstår inte hur man kan, och lyckas, ta en unge dit upp. Livsfarligt. Väl nere igen köpte vi en vatten och jag var rödare än en brandbil i ansiktet. Benen var också helt slut, först efter att ha tagit oss upp och sedan bromsat hela vägen ner.

Vi körde iväg, han frågade om vi ville se en till grotta och vi sa tveksamt ja. Väl framme pekar han och säger att denna når man efter 1,4 km men vägen såg rätt plan ut. Jag tänkte direkt "ALDRIG I HELA MITT LIV!!" men gav ändå med mig efter chauffören visade sina valpögon och Pontus köpte en extra vatten (för chaufförens pengar). Vi gick, gick, gick, träffade en tant som blev sur för att vi inte köpte hennes vandringspinnar, gick, gick osv.. den här var inte ett dugg plan. Den var nästan värre än den första och jag var så less. Över två timmar tog det, enkel väg! För 1,4 km, fattar ni?! Vi klarade oss upp där också och den här grottan var lite häftigare. Som vi fattade det så hade kungen varit där och det fanns ett litet tempel längst in. Det är synd bara att det inte fastnar på bild hur högt och brant allt är.. väl nere igen hos chauffören så blev han impad av oss. För han hade det tagit 4 timmar då han gjorde den där färden. Han skyllde på sin ålder (som kanske var 35).

Mina ben efter det där.. alltså gud, dom var så skakiga och klena. Jag klarade knappt av att stå på tå. Pontus ben tog också mycket stryk, båda har klagat hela kvällen. Nu bor vi på ett hotell för 500 bath/natten och det är med ac, internet och varmvatten! LYX :D Vi är faktiskt riktigt nöjda över våran dag, även om jag trodde att jag aldrig skulle ta mig hem. Priset kunde vi inte ha fått bättre. En turistinformation sa att det kostade 1500 bath enkelväg dit och att dom bara släpper av en. Vi betalade denna man 1500 bath för tur och retur + sightseeing och hans historialektioner på knagglig engelska i bilen. Vi var väl borta ungefär 4 timmar då bilresan var 13 mil.

Oj, nu blev det långt här. Nu ska vi avrunda kvällen med ett avsnitt efterlyst för att imorgon ta det lugnt på den sunkiga stranden! Bilderna blev inte i toppklass men det får ni ursäkta! Vi hörs :)